Peter Norberg.
Finansmarknadens amoralitet och
det kalvinska kyrkorummet - En
studie i ekonomisk mentalitet och etik.

(2001, Area: Organization and Management)
Finansvärlden
är avantgardistisk i sitt höga arbetstempo och i att bana väg för en
abstrakt informationsekonomi, och pengar styr verksamheten på ett sätt
som föregripit förändring i samhället i denna riktning.
Svenska finansmänniskor uppvisar en urban, stockholmsk övremedelklasskultur
men är samtidigt del av en framåtriktad,västerländsk elitkultur.
Nationella drag slätas ut efter en amerikansk modell. Svensk
finansmarknad kan
ha mer av amerikansk, kalvinistiskt-puritansk arbetsetik än med
luthersk av svenskt snitt. Mina intervjupersoner bär på protestantisk arbetsetik i form av individualism, flit och
asketism. Finansmänniskors
nyktra affärssinne liknar puritanens tidigkapitalistiska mentalitet.
Individer
på finansiella marknader kan svårligen se konsekvenser av sina
handlingar. Finansmarknaden
är en amoralisk näring, där många aktörer
avstår från att
ta moralisk ställning.
Publication no 584, Price SEK 300:- + moms (VAT)
Order
& Payment Methods
EFI, THE ECONOMIC RESEARCH
INSTITUTE AT THE SSE
www.hhs.se/efi
Innehållsförteckning
Del 1: Finansmarknadens
struktur, betydelse och abstraktion
A. Struktur
Teknik
Avreglering
Derivatmarknader
Fonder
Standardisering och skräddarsytt på finansmarknader
Det sentimentala felslutet
B. Betydelse
Aktieägarvärden
Om föreställningen att finansmarknader symboliserar marknadsprincipen
Marknadens inflytande
Individuella investerares integration Global integration
C. Abstraktion
Näringsgrenars utvecklingsstadier
Misstron mot att tjäna pengar på pengar
Abstrakta betalningsmedel
Abstraktion i finansiella instrument
Hur derivatinstrument blir allt mer abstrakta
D. Slutsatser
Del 2: Finansmarknadens
mentalitet — ett intervjustudium
A. Teori
Hermeneutik
Mentaliteter
Varför begreppet mentalitet?
Mentaliteters utsträckning i tid och rum
Utbredning och återskapande av mentaliteter
Hur undersöks en mentalitet?
Finansmarknaden som en mentalitet
B. Metod
Genomförande av intervjuer och deltagarobservation
Urval av intervjupersoner
Uppläggning och planering
Källkritisk problematik
C. Resultat 1: utkomst
Hur mina intervjupersoner uppfattar sig själva
Fackmänniskors insnävning av sin personlighet
Varför hög inkomst?
Vad gör finansmänniskor med sina inkomster?
Inkomsten och status
Pekuniär tavlan
Abstrakt girighet
Kallelsen
D. Resultat 2: tempo
Hög personalomsättning och svag företagskultur
Stress och fokusering på arbetsuppgiften
Utvecklingstro
Kronocentrism eller historielöshet
E. Resultat 3: exklusivitet
Finansmarknader som storstadsföreteelse
Klädsel
Sammanhållning och tillit
Årtusendeskiftet och det glada åttiotalet
Aggressivitet och risktagande
Folkkommissionärer
Upplevelsen av abstraktion
Rationaliserad cynism
Teknisk avskärmning från omvärlden
Objektivering
F. Slutsatser
Del 3: Protestantisk etik och
förändring av mentaliteter
Inledning
A. Metoddiskussion
Max Webers tes
Den protestantiska etiken hos puritanerna
Predestinationsläran hos Calvin och den puritanska tolkningen
Att nyttja inkomster på puritanernas vis
Hur puritanismen följer på kalvinismen
Debatten efter Weber
B. Alternativ till Webers tes
Det judiska inslaget i finansvärlden
Parallellitet och växelverkan
C. 1500-tal — den
protestantiska etiken
Luthersk syn på människans plikter i samhällshierarkin —
protestantismens modernitet
Luthers ekonomiska traditionalism
D. Det puritanska under 1600-
till 1800-talet
Amerikansk puritanism och affärsmoral
Sekterism
E. Svensk religiositet under
1800-talets industrialisering
Lutherdom i Sverige
Puritanism i Sverige
Arbetsetik kring svensk industrialisering
Om tidsandans kontinuitet
Puritanismens färd fram och tillbaka över Atlanten
Sekulariserad kalvinistisk moral
Frikyrklig puritanism i dagens Sverige
F. Sekularisering
Västerlandets sekularisering
Protestantismens impulser till sekularisering
Den sekulariserande kalvinistiska etiken
Allt mindre luthersk syn på arbete i välfärdsstaten Sverige
Det moderna yrkeslivets urlakning av dygder
Ökad individualism som skäl till den puritanska etikens tillbakagång
Övergången från sparsamhet till konsumism i protestantiska länder
Den protestantiska etiken i ekonomisk vetenskap
Rester av den protestantiska etiken
Calvins kyrkorum och realtiden
Del 4: En kalvinistisk, en
modernistisk och en traditionalistisk idealtyp
Inledning
Penningen och räntan
Sparande
Kallelsen
Arbete och välgörenhet
Konkurrens
Teknik och empirisk vetenskap
Individualism
Reduktionism kontra holism
Kvantifiering
Del 5: Protestantisk etik och
finansmarknad
Inledning
Penningen och räntan - finansmarknaders kalvinistiska traditioner
Penningen och räntan - acceptans och avreglering
Penningen och räntan - börser förkroppsligar kalvinistiska dygder
Sparande - en modern, rationell attityd till att bjuda ut sitt arbete
Sparande - den sekulariserade, puritanska affärslogiken
Sparande - finansmarknader och avpuritanisering
Sparande - kalvinism och abstrakt girighet
Kallelsen
Arbete - strävsamhet som en tradition på finansmarknader
Arbete - att visa framgång
Konkurrens - marknadsorientering och bankorientering
Teknik och empirisk vetenskap - objektivering
Anglosaxisk individualism och kontrakt
Finansmarknader och urbanitet
Reduktionism kontra holism - den moderna yrkesmänniskans gradvisa
insnävning av personligheten
Reduktionism kontra holism - kronocentrism eller historielöshet
Kvantifiering - abstraktion
Del 6: Moral
Inledning
En återhållsam kultur växer fram
Moraliskt ansvar i marknadens komplexa anonymitet
Brist på erfarenhet
Finansmarknadens amoralitet
Sammanfattning
English Summary
Financial markets in the evolution of abstraction
Mentalities Money
Exclusivity
The Protestant ethic and the financial mentality
Secularisation
Moral responsibility in the anonymous complexity of the market
The amorality of financial markets
Litteratur
Appendix; intervjufrågor |