En kort presentation

Fr o m den 1 november 2005 är jag chef för Institutet för Näringslivsforskning (tidigare IUI) och nås enklast där: (www.naringslivsforskning.se). Jag är f n till 90 % tjänstledig från professuren.

Innehavarare av Jacob Wallenbergs forskningsprofessur i ekonomi med särskild inriktning på det svenska näringslivets utveckling och den ekonomiska politiken.

Jag är i min forskning huvudsakligen empiriskt inriktad. Disputerade vid Handelshögskolan i Göteborg 1990 på avhandlingen An Economic Analysis of Swedish Government Expenditure. I avhandlingen utvecklas ett antal metoder för att testa alternativa teorier för att förklara den offentliga sektorns utveckling. Förutom forskning om den offentliga sektorn analyserade jag under denna tid effekterna av 1980-talets avveckling på de svenska kredit- och valutamarknaderna, bl a i boken Räntebildningen i Sverige (1988, 1991).

Under de tio senaste åren har jag i hög grad intresserat mig för förklaringar till varför den ekonomiska tillväxten varierar mellan olika länder. På detta område har jag i samarbete med andra försökt kvantifiera ev. tillväxteffekter av storleken på den offentliga sektorn, den ekonomiska integrationen i Europa, länders utbildningsnivå och öppenhet för utrikeshandel. Mer specifikt har jag också försökt förklara varför tillväxten varit svag i Sverige sedan slutet av 1960-talet, bl a i boken Sveriges tillväxtproblem (1992) där särskild tonvikt läggs vid de försvagade drivkrafterna till investeringar i humankapital.

1997 publicerade jag en studie om industripolitik, beskattning och sysselsättning med Steven J. Davis vid University of Chicago. Vi försöker där att förklara varför den privata sysselsättningsutvecklingen varit svag i Sverige och varför svenskt näringsliv i hög grad dominerats av stora företag i kapitalintensiva, mogna branscher. Dessa resultat vidareutvecklades i boken Företagandets villkor. Spelregler för sysselsättning och tillväxt. Dessa arbeten kom att lägga grunden för den nuvarande huvudinriktningen på den egna forskningen, nämligen företagsklimatets institutionella bestämningsfaktorer.

Denna forskning bygger på premissen på att spelreglerna (det institutionella regelverket) för företagande har en avgörande betydelse för branschsammansättning, företagsstruktur, företagstillväxt, graden av entreprenöriellt nyföretagande osv. Skälet till detta är att det är rimligt att anta att en viss spelregel – exempelvis ägarbeskattningens utformning eller lönebildningssystemet – inte påverkar alla företag på samma sätt. Tillsammans med Steven Davis har jag utvecklat metoder för att visa att spelreglerna kan ha olika effekt på företag beroende på deras ålder, storlek, produktionsinriktning, ägandeförhållanden och kapitalintensitet.

Denna metodik har tillämpats på ett antal områden för att förklara bl a: företagsstruktur, företagstillväxt och benägenheten att starta företag, hur lönebildningssystemet påverkar företags- och branschsammansättningen, arbetsbeskattningens betydelse för valet mellan obetalt egenarbete och professionellt arbete och förklaringar till skillnader i betydelsen av akademiskt entreprenörskap i Sverige och USA.

Andra närliggande områden jag för närvarande forskar på är ägarstruktur och ägarpolitik och sjukskrivningsregler och sjukskrivningsbeteende.

Förutom mina rent akademiska meriter har jag erfarenhet från internationell banking (1981–83) och en omfattande erfarenhet som rådgivare, styrelseledamot och föredragshållare i ett stort antal sammanhang såväl i näringslivet som i den offentliga sektorn.