Pågående forskning
-
|
|
|
|
1, Återmystifiering - att återge livet och
världen mystiska drag Den moderna affärsmänniskan uppfattar inget som
mystiskt och är typisk för vår avmystifierade värld. Människans bild av
världen har blivit mer rationell. Magiska föreställningar ersattes av en
naturvetenskapligt präglad världsbild. Precis kunskap gav upphov till en ny
syn på livet och verkligheten. Vetenskaplig analys och industriellt nyttjande
av naturen gjorde världen begriplig. I tomrummet efter den rationalisering
och avmystifiering som Max Weber beskrivit, introduceras åter irrationella
föreställningar. Magiskt tänkande är påtagligt i eftermoderna organisationer.
Vi skall studera ett antal berättelser, skildrade med olika medel, i olika
sammanhang och miljöer. Irrationella inslag skall sökas i biografier och
andra texter fondkommissionärer och finansmänniskor omger sig med. Vi kommer
att beskriva hur människor mystifierar sitt liv och sitt arbete. Jag belyser
subjektiva bilder som börsmäklare och handlare har av den egna
arbetssituationen. Deras upplevelser snarare än faktainnehållet och sanningsvärden
ligger i fokus. Efterfrågan på
gemenskap och magi kan hjälpa oss spåra hur arbetslivet kan komma att
förändras som en
följd av olika försök till återmystifiering. Vi inriktar oss på föreställningar i metoden att tolka
vårt empiriska material. Människor lever i, och skapar sin tillvaro genom
berättelser. Vårt projekt inriktar sig på subjektiva bilder och
uppfattningar, och betonar närhet och inkännande. Det subjektiva livet blir
allt mer relevant i vad Anthony Giddens benämnt en reflexiv modernisering,
och en samhällsutveckling där massmedial logik är ett viktigt bränsle.
Giddens har arbetat med olika uttryck magiskt tänkande tar sig i nutida
organisationer, och hur detta relaterar till individens skapande av en personlig
identitet och ett livsprojekt. Detta projekt skall ta till vara betydelsen av
berättelser för hur människor skapar mening i det eftermoderna arbetslivet.
Anställdas behov av mening är en allt viktigare fråga i ett arbetsliv, där
allt färre, inte
minst på finansmarknaden, tillverkar något de kan ta på, och
människor samtidigt söker just självförverkligande i sitt arbete. Människor har behov av
mystiska sfärer i en rationaliserad tillvaro styrd av förnuftstro, och
försöker återmystifiera sina liv. 2, Hur
finansmarknaden är inbäddad i upplevelseekonomin (in English) Finansvärlden
är avantgardistisk i
sitt höga arbetstempo och allt mer hastiga och jämlika förmedling av
information. Den bidrar till att ersätta industrialismen med en informationsekonomi.
Finansmarknaden är en spjutspets i utvecklingen mot abstraktion och penningen
styr verksamheten på ett sätt som föregripit förändring i samhället i liknande
riktning. Pengar genomtränger mentaliteten på
finansmarknaden mer genomgripande än pengar gör på andra områden.
Finansmarknaden är ett framträdande, efterindustriellt nätverk.
Mentalitet som präglar finansmarknader kan vara en vägvisare på spaning efter
vad samtidens ekonomi bär i sitt sköte. Mina slutsatser skall ha bäring på
områden även utanför finansmarknaden. Som ett led i individers strävan efter
personlighetsutveckling ligger i en ny arbetsmoral tonvikten vid
självförverkligande och personliga upplevelser. En förändrad tidsanda
avspeglades på finansmarknaden redan i 1980-talets sorglöst materialistiska
yuppie-attityd. Den nya affärslogiken är mer lämpad för en informations-
eller kommunikationsekonomi, än för den industrialism som puritansk
mentalitet bar fram. Finansmarknader kan välja att se nya värderingar som ett
hot, eller dra nytta av dem och växla in på ett nytt spår. Finansmarknaden tenderar att frångå det moderna i
riktning mot det postmoderna genom att släppa in allt fler inslag av
irrationella föreställningar, utlevelse, medialisering (tidningsbilagor med
tips från mäklarfirmor) och pluralism (nya grupper anställda). Liksom det
moderna projektet allt mer har kritiserats, vänder sig näringslivet bort från
den byråkratiska organisationens kalkylerande rationalitet. Traditionen inom
i synnerhet äldre tiders aristokratiska, men även dagens etablerade, konservativa
firmor, är att verka utan att synas. Nya fondkommissionärer har istället utnyttjat
uppmärksamhet i media som ett sätt att marknadsföra sig. En ny, ungdomlig anda
träder fram på finansmarknader, med mer fokus på underhållning. Aktiehandel
har blivit ett datorspel både för anställda, och för en aktieintresserad
allmänhet. Jag skall undersöka hur tidsandan visar sig i finansmänniskors syn
på sitt arbete och i hur deras beteende på marknaden förändras. Fortsätter det sena 1900-talets
hedonism att öka på pliktkänslans bekostnad? Viktiga ämnen att behandla är: finansiella institutioners
socialitet, tillit inom fondkommissionärer och finansmarknader, samt hur
transaktioner påverkas av att faktiska människor möts på marknaden. Att
handel med värdepapper präglas av avancerad
teknik gör finansmarknaden anonym. Att finansmarknaden liknar den
abstrakta marknadsprincipen kan göra den mindre integrerad än andra näringsgrenar
är. Ändå är finansmarknaden inte, såsom etablerad, neoklassisk nationalekonomisk
teori föreskriver, isolerad från sina sociala sammanhang. På finansmarknaden
är anställdas behov av mening en viktig fråga, eftersom de tillverkar instrument
och tjänster de varken kan se eller ta på. Forskning inom en tilltagande sociologisk genre
behandlar hur människor och grupper på finansmarknader utövar inflytande på
dessa marknader. Sociologer har betraktat finansmarknader som samhällen, med
de mönster utefter vilka anställda där interagerar med varandra. Dit hör Patricia och Peter Adlers antologi
“The Social Dynamics of Financial Markets”. Intressant är här hur
ett socialt element får konsekvenser på finansmarknaders kurssättning. Annan
forskning som kan komma till användning är sociologen Mitchel Abolafias
arbeten såsom ”Making markets”, i vilka han på antropologiskt eller
etnografiskt vis har studerat finansmarknader i New York. Sociologen Olivier
Godechots har beskrivit människor på fransk finansmarknad i ”Les Traders:
essai de sociologie des marchés financiers”. Nämnda forskare har studerat hur
enskilda individer som verkar på finansiella marknader rent faktiskt agerar.
Sociologer, antropologer och enstaka företagsekonomer har behandlat själva
arbetet på finansmarknaden. Jag intresserar mig istället för finansmänniskors
värderingar och föreställningar. Mitt viktigaste material blir intervjuer jag
gör med anställda på Stockholms finansmarknad. 3,
Yrkesetik på finansmarknaden (in English) Finansmarknaden har utgjort en elit vid sidan av
samhällslivet. I dagens form är fondkommissionärsnäringen en relativt ny
företeelse i Sverige. Ännu har inte så mycket förtroendekapital knutits till
verksamheten eller de anställda. En näring mognar med tiden, under det att
dess aktörer uppövar en känsla för vad som anses acceptabelt. Detta kan sägas
ligga i linje med resonemang i olika slags dygdetiska teorier. Man tänker sig
att ingen kan skapa en god moralisk hållning enbart genom att tänka sig fram
till den. Istället uppstår en dygdig karaktär genom
långvarigt praktiskt agerande. Professionaliseringsprocessen på finansmarknaden
har sina särskilda uttrycksformer. Företag inom en bransch utvecklar spontant
en branschmoral eller planerar till och med fram en branschetik i syfte att
undvika lagstiftning. Regleringar av en affärsverksamhet rättfärdigar
densamma. Att Fondhandlareföreningen beslutat att aktiemäklare och andra inom
näringen måste licensiera sig är ett uttryck för viljan till professionalisering.
Man utgår från att formaliseringen av interna regler för branschen höjer
sammanhållningen och näringens anseende. Man kan fråga sig om denna utveckling är positiv
emedan det tenderar att uppkomma en klyfta mellan externa regler och
personligt ansvarstagande. Formaliserad branschetik kan förhindra
individuellt ansvarstagande. Även om koder är såväl genomtänkta som väl
formulerade ligger ett problem i om individer följer dessa blint. Försök har
gjorts att med hjälp av övergripande rättesnören och etiska koder
rationalisera moraliskt ansvar. Möjligheten att nå framgång i sådana försök
skall behandlas. Detta delstudium har tre syften. För det första
avser undersökningen att beskriva den faktiska yrkesmoralen hos
ett antal aktörer på finansmarknaden för att därigenom kritiskt diskutera
den övergripande frågan om en mogen, ansvarstagande kultur kan självregleras
fram. För det andra kommer fokus att läggas på frågan om möjliga önskvärda
dygder bland finansmänniskor. Och för det tredje riktas särskild uppmärksamhet
på hur olika aktörer på finansmarknaden förstår etiska koder och deras
funktion för verksamheten inom denna bransch. Här diskuteras om den förståelse
av etik som uttrycks i den formaliserade branschetiken ger adekvat vägledning
för hur aktörer på finansmarknaden skall hantera de moraliska problem de
ställs inför. Inom ramen för delstudien genomförs en empirisk
studie med kvalitativ metod. Först och främst kommer jag att utföra
djupintervjuer med ett antal anställda hos fondkommissionärer, förvaltare och
fonder. Mäklare och handlare är yrkeskategorier som befinner sig närmast den
för finansmarknaden typiska handeln med finansiella instrument. Frågorna
inriktar sig på hur intervjupersonerna resonerar i moraliska frågor och deras
inställning till etablerade normer och regler, samt deras syn på
företagskulturens etiska mognad. Intervjuer når en mikronivå och medger
närhet, och möjlighet till djupförståelse. 4,
Global istället för lokal förankring Virtuell kontakt över
nätet ger en känsla av samhörighet. Finansmänniskor bygger en egen global
gemenskap genom kontakt över Reuterskärmen när de vid marknader världen över
tar del av gemensamma signaler. Innehållet på den skärm finansmänniskor
verkar vid är globalt. Snarare den världsomspännande finansmarknaden än den
fysiska och sociala arbetsplatsen är mäklarens huvudsakliga tillhörighet. 5,
Teknik och anonymitet som ger amoral För att handla värdepapper används idag avancerad
teknik, både i analys och i själva transaktionerna. Detta gör finansmarknaden
anonym. Får teknik oss att glömma ansvar inför medmänniskor? Användning
av avancerad teknik gör ofta att aktörer begränsar sitt personliga ansvar.
Anställda får svårt att se om de handlar omoraliskt och förorsakar skada.
Teknik kan hämma moral.
|
|