Pågående forskning

- Peter Norberg -  


Yrkesetik och moraliskt beteende på finansmarknaden
-  finansierat av Vetenskapsrådet -

 


Delstudier:

1, Återmystifiering - att återge livet och världen mystiska drag
    (in English)

Den moderna affärsmänniskan uppfattar inget som mystiskt och är typisk för vår avmystifierade värld. Människans bild av världen har blivit mer rationell. Magiska föreställningar ersattes av en naturvetenskapligt präglad världsbild. Precis kunskap gav upphov till en ny syn på livet och verkligheten. Vetenskaplig analys och industriellt nyttjande av naturen gjorde världen begriplig. I tomrummet efter den rationalisering och avmystifiering som Max Weber beskrivit, introduceras åter irrationella föreställningar. Magiskt tänkande är påtagligt i eftermoderna organisationer. Vi skall studera ett antal berättelser, skildrade med olika medel, i olika sammanhang och miljöer. Irrationella inslag skall sökas i biografier och andra texter fondkommissionärer och finansmänniskor omger sig med. Vi kommer att beskriva hur människor mystifierar sitt liv och sitt arbete. Jag belyser subjektiva bilder som börsmäklare och handlare har av den egna arbetssituationen. Deras upplevelser snarare än faktainnehållet och sanningsvärden ligger i fokus. Efterfrågan på gemenskap och magi kan hjälpa oss spåra hur arbetslivet kan komma att förändras som en följd av olika försök till återmystifiering. 

Vi inriktar oss på föreställningar i metoden att tolka vårt empiriska material. Människor lever i, och skapar sin tillvaro genom berättelser. Vårt projekt inriktar sig på subjektiva bilder och uppfattningar, och betonar närhet och inkännande. Det subjektiva livet blir allt mer relevant i vad Anthony Giddens benämnt en reflexiv modernisering, och en samhällsutveckling där massmedial logik är ett viktigt bränsle. Giddens har arbetat med olika uttryck magiskt tänkande tar sig i nutida organisationer, och hur detta relaterar till individens skapande av en personlig identitet och ett livsprojekt. Detta projekt skall ta till vara betydelsen av berättelser för hur människor skapar mening i det eftermoderna arbetslivet. Anställdas behov av mening är en allt viktigare fråga i ett arbetsliv, där allt färre, inte minst på finansmarknaden, tillverkar något de kan ta på, och människor samtidigt söker just självförverkligande i sitt arbete. Människor har behov av mystiska sfärer i en rationaliserad tillvaro styrd av förnuftstro, och försöker återmystifiera sina liv.

Working papers:
medförfattare Lundblad, N,
e-nchantment - Wiederverzauberung in Contemporary Computer Games’
14th Bled Electronic Commerce Conference, Bled, Slovenia 25-26.6 2001

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No 2003:15
'Re-enchanting financial markets'



2, Hur finansmarknaden är inbäddad i upplevelseekonomin (in English)

Finansvärlden är avantgardistisk i sitt höga arbetstempo och allt mer hastiga och jämlika förmedling av information. Den bidrar till att ersätta industrialismen med en informationsekonomi. Finansmarknaden är en spjutspets i utvecklingen mot abstraktion och penningen styr verksamheten på ett sätt som föregripit förändring i samhället i liknande riktning. Pengar genomtränger mentaliteten på finansmarknaden mer genomgripande än pengar gör på andra områden. Finansmarknaden är ett framträdande, efterindustriellt nätverk. Mentalitet som präglar finansmarknader kan vara en vägvisare på spaning efter vad samtidens ekonomi bär i sitt sköte. Mina slutsatser skall ha bäring på områden även utanför finansmarknaden.

Som ett led i individers strävan efter personlighetsutveckling ligger i en ny arbetsmoral tonvikten vid självförverkligande och personliga upplevelser. En förändrad tidsanda avspeglades på finansmarknaden redan i 1980-talets sorglöst materialistiska yuppie-attityd. Den nya affärslogiken är mer lämpad för en informations- eller kommunikationsekonomi, än för den industrialism som puritansk mentalitet bar fram. Finansmarknader kan välja att se nya värderingar som ett hot, eller dra nytta av dem och växla in på ett nytt spår.

Finansmarknaden tenderar att frångå det moderna i riktning mot det postmoderna genom att släppa in allt fler inslag av irrationella föreställningar, utlevelse, medialisering (tidningsbilagor med tips från mäklarfirmor) och pluralism (nya grupper anställda). Liksom det moderna projektet allt mer har kritiserats, vänder sig näringslivet bort från den byråkratiska organisationens kalkylerande rationalitet. Traditionen inom i synnerhet äldre tiders aristokratiska, men även dagens etablerade, konservativa firmor, är att verka utan att synas. Nya fondkommissionärer har istället utnyttjat uppmärksamhet i media som ett sätt att marknadsföra sig. En ny, ungdomlig anda träder fram på finansmarknader, med mer fokus på underhållning. Aktiehandel har blivit ett datorspel både för anställda, och för en aktieintresserad allmänhet. Jag skall undersöka hur tidsandan visar sig i finansmänniskors syn på sitt arbete och i hur deras beteende på marknaden förändras. Fortsätter det sena 1900-talets hedonism att öka på pliktkänslans bekostnad?

Viktiga ämnen att behandla är: finansiella institutioners socialitet, tillit inom fondkommissionärer och finansmarknader, samt hur transaktioner påverkas av att faktiska människor möts på marknaden. Att handel med värdepapper präglas av avancerad teknik gör finansmarknaden anonym. Att finansmarknaden liknar den abstrakta marknadsprincipen kan göra den mindre integrerad än andra näringsgrenar är. Ändå är finansmarknaden inte, såsom etablerad, neoklassisk nationalekonomisk teori föreskriver, isolerad från sina sociala sammanhang. På finansmarknaden är anställdas behov av mening en viktig fråga, eftersom de tillverkar instrument och tjänster de varken kan se eller ta på.

Forskning inom en tilltagande sociologisk genre behandlar hur människor och grupper på finansmarknader utövar inflytande på dessa marknader. Sociologer har betraktat finansmarknader som samhällen, med de mönster utefter vilka anställda där interagerar med varandra. Dit hör Patricia och Peter Adlers antologi “The Social Dynamics of Financial Markets”. Intressant är här hur ett socialt element får konsekvenser på finansmarknaders kurssättning. Annan forskning som kan komma till användning är sociologen Mitchel Abolafias arbeten såsom ”Making markets”, i vilka han på antropologiskt eller etnografiskt vis har studerat finansmarknader i New York. Sociologen Olivier Godechots har beskrivit människor på fransk finansmarknad i ”Les Traders: essai de sociologie des marchés financiers”. Nämnda forskare har studerat hur enskilda individer som verkar på finansiella marknader rent faktiskt agerar. Sociologer, antropologer och enstaka företagsekonomer har behandlat själva arbetet på finansmarknaden. Jag intresserar mig istället för finansmänniskors värderingar och föreställningar. Mitt viktigaste material blir intervjuer jag gör med anställda på Stockholms finansmarknad.

Publikationer:
Mentalitet i finansmarknadens nätverk’,  Nordiske organisasjonsstudier, nr. 2, 2002, s. 5-26

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No 2004:6 'Börsmäklarens diskreta charm - finansmarknadens inbäddning i samhället'


3, Yrkesetik på finansmarknaden (in English)

Finansmarknaden har utgjort en elit vid sidan av samhällslivet. I dagens form är fondkommissionärsnäringen en relativt ny företeelse i Sverige. Ännu har inte så mycket förtroendekapital knutits till verksamheten eller de anställda. En näring mognar med tiden, under det att dess aktörer uppövar en känsla för vad som anses acceptabelt. Detta kan sägas ligga i linje med resonemang i olika slags dygdetiska teorier. Man tänker sig att ingen kan skapa en god moralisk hållning enbart genom att tänka sig fram till den. Istället uppstår en dygdig karaktär genom långvarigt praktiskt agerande.

Professionaliseringsprocessen på finansmarknaden har sina särskilda uttrycksformer. Företag inom en bransch utvecklar spontant en branschmoral eller planerar till och med fram en branschetik i syfte att undvika lagstiftning. Regleringar av en affärsverksamhet rättfärdigar densamma. Att Fondhandlareföreningen beslutat att aktiemäklare och andra inom näringen måste licensiera sig är ett uttryck för viljan till professionalisering. Man utgår från att formaliseringen av interna regler för branschen höjer sammanhållningen och näringens anseende.

Man kan fråga sig om denna utveckling är positiv emedan det tenderar att uppkomma en klyfta mellan externa regler och personligt ansvarstagande. Formaliserad branschetik kan förhindra individuellt ansvarstagande. Även om koder är såväl genomtänkta som väl formulerade ligger ett problem i om individer följer dessa blint. Försök har gjorts att med hjälp av övergripande rättesnören och etiska koder rationalisera moraliskt ansvar. Möjligheten att nå framgång i sådana försök skall behandlas.

Detta delstudium har tre syften. För det första avser undersökningen att beskriva den faktiska yrkesmoralen hos ett antal aktörer på finansmarknaden för att därigenom kritiskt diskutera den övergripande frågan om en mogen, ansvarstagande kultur kan självregleras fram. För det andra kommer fokus att läggas på frågan om möjliga önskvärda dygder bland finansmänniskor. Och för det tredje riktas särskild uppmärksamhet på hur olika aktörer på finansmarknaden förstår etiska koder och deras funktion för verksamheten inom denna bransch. Här diskuteras om den förståelse av etik som uttrycks i den formaliserade branschetiken ger adekvat vägledning för hur aktörer på finansmarknaden skall hantera de moraliska problem de ställs inför.

Inom ramen för delstudien genomförs en empirisk studie med kvalitativ metod. Först och främst kommer jag att utföra djupintervjuer med ett antal anställda hos fondkommissionärer, förvaltare och fonder. Mäklare och handlare är yrkeskategorier som befinner sig närmast den för finansmarknaden typiska handeln med finansiella instrument. Frågorna inriktar sig på hur intervjupersonerna resonerar i moraliska frågor och deras inställning till etablerade normer och regler, samt deras syn på företagskulturens etiska mognad. Intervjuer når en mikronivå och medger närhet, och möjlighet till djupförståelse.

Publikationer:

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No. 2004:12: Financial Mentality beyond Good and Evil

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No. 2004:10:
Facing Restrictions - Codes of Conduct in the Eyes of the Broker


4, Global istället för lokal förankring

Virtuell kontakt över nätet ger en känsla av samhörighet. Finansmänniskor bygger en egen global gemenskap genom kontakt över Reuterskärmen när de vid marknader världen över tar del av gemensamma signaler. Innehållet på den skärm finansmänniskor verkar vid är globalt. Snarare den världsomspännande finansmarknaden än den fysiska och sociala arbetsplatsen är mäklarens huvudsakliga tillhörighet.

Publikationer:

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No 2003:11: From Periphery to Financial Centre


5, Teknik och anonymitet som ger amoral

För att handla värdepapper används idag avancerad teknik, både i analys och i själva transaktionerna. Detta gör finansmarknaden anonym. Får teknik oss att glömma ansvar inför medmänniskor? Användning av avancerad teknik gör ofta att aktörer begränsar sitt personliga ansvar. Anställda får svårt att se om de handlar omoraliskt och förorsakar skada. Teknik kan hämma moral.  


 

 


Translation
- abridged


Min doktorsavhandling


Förlagets presentation
av avhandlingen


artiklar

biografi


Framtida forskning

Gegenwärtige Forschung

Recherche courante

Investigación actual

Ricerca corrente

Investigação corrente

elpost