Framtida forskning - Peter Norberg -

1, Att avvika blev en norm  Hur har föreställningar om vad som är normalt förändrats i den moderna världen? Förändras själva förutsättningarna för att uppfatta någon normalitet i ett allt mer pluralistiskt samhälle? Kan perioder av normförändring ge osäkerhet, som skapar längtan till säkerhet? Med ett program inriktat på värderingar etablerade sig kristdemokraterna i Sverige helt plötsligt under 1990-tal. Samtidigt instiftade regeringen i vårt grannland Norge en Verdikommisjon. Anarki eller inre övertygelse ger få människor trygghet och vägledning i tillvaron. Moralregler eller ledare är framgångsrika lösningar för att minska osäkerhet. Frågor om etik och ledarskap uppvisar ett samtidigt uppsving.  Länge lade statsmakten och den andliga auktoriteten band på avvikelser från rådande statsreligion. Därtill har religiositet ofta varit så invävd i den mänskliga gemenskapen, att avvikelse från den förhärskande religionen inneburit att avsvära sig sitt sociala sammanhang. Nu hotar social uteslutning i fall en individ inte ansluter sig till befolkningsmajoritetens sekulära tro. Nya värden som demokrati, liberalism, tolerans, marknadsekonomi och kretslopp är opportuna. I ett demokratiskt samhälle finns ett mer subtilt tryck än det förtryck en tvingande, diktatorisk statsmakt utövar. Med inspiration från Byron och andra framträdande gestalter inom romantiken ersatte under sent 1800-tal en flyktig och flytande personlighet den stabila karaktär som var bunden till ett ursprung. Populärkultur har varit betydelsefull för detta. Jaget blev under 1900-talet en mer instabil och osäker företeelse. När valmöjligheterna expanderat och normer luckrats upp, måste vi söka en personlighet. arkitekten William Mitchells beskriver cyberrymden som: "/…/inhabited by disembodied and fragmented subjects who exist as collections of aliases and agents." Att detta har drivits till sin extrem i vår egen tid visar att jaget inte längre är en given entitet. Sociologen Anthony Giddens och andra har beskrivit hur sociala relationer allt oftare ersätts av informations- och kommunikationsteknik. Efterkrigstiden innebar en hedonistisk revolt mot traditionell pliktmoral. Livsstilsexperiment vände sig mot ordning och borgerliga traditioner. Den moderna människan har gjort upp med det paternalistiska arvet av Gud, kung, föräldrar och lärare. I synnerhet unga vill varken styra eller styras.  Konventionella handlingar är mer vanliga än avvikande. Flertalet människor följer konsensus och bryter ogärna och sällan mot normer, medan ett fåtal hädar mot normaliteten. Konventioner begränsar individers handlingsutrymme. Detta skapar förutsägbarhet och förenklar interaktion mellan människor. Att bryta mot samhällets moral är sällan gynnat utanför asociala subkulturer. En tids hädelse kan bli konsensus i ett senare skede. Normbrytande ger upphov till utveckling som leder ut ur det bestående. De är en normal del av samhället. Liksom tabun bryts, uppstår ständigt nya. Under 2000-talets första år av efterindustriell utveckling präglar individualism och informella relationer allt fler västerlänningar. De i samtiden populära, informella nätverken bejakar ett kreativt kaos med en tilltagande utlevelse, rörlighet, produktiv lekfullhet och underhållning. Tabun är inte lika varaktiga idag som var fallet i förmoderna kulturer. Att revoltera mot traditionen har genom moderniteten blivit en självgenererande process. Som Karl Marx beskrivit förflyktigas allt fast. I västerlandet av idag säger vad som för dagen uppfattas som normalt lite om vad som kommer att höra till framtidens normer. I våra dagar provocerar vad som beskrivs som normbrott inte alltid. I kulturlivet exempelvis är normbrott istället helt comme-il-faut. Där fördöms den som inte provocerar för att inte ta ställning till sin tid. Ett avantgarde påtar sig uppgiften att bryta mot vad som anses normalt. I vår postmoderna tid är geografiska områden är fragmenterade. Olika länder liknar varandra allt mer. Samtidigt som en global kultur av individualistisk pluralism breder ut sig, blir enskilda länder mer heterogena internt. Flera kulturer kan samtidigt existera i ett område. Sådana delkulturer uppspaltas av skilda etniciteter, att människor ägnar sig åt skilda verksamheter, befinner sig i olika samhällsklasser, livsstilsenklaver etc. Inom dessa finns vitt skilda uppfattningar om vad som är normalt. 2, Hur modernitetens osäkra livskänsla hanteras  - efterfrågan på moral och ledarskap Traditionellt var etik och ledarskap nära kopplade till varandra. Europas sekularisering har bidragit till att splittra etik från ledarskap. Affärsmannens karaktär sågs allt mer som skild från företagets soliditet. Familjeföretagande blev allt mindre vanligt. Storföretag med anonyma ägare suddade ut individuellt ansvarstagande. Under senare tid har den abstrakta finansmarknadens allt större inflytande fått liknande konsekvenser. Teknik bröt sambandet mellan etik och ledarskap, och bidrog till att ge opersonliga auktoriteter större betydelse än ledarpersoner. Bandet mellan affärsliv och traditionell moral har försvagats. Moral och ledarskap kan förstås dels utifrån att de är invävda i tidsandan, och uttrycker större sammanhang, där variationer i argument för individualitet respektive kollektivitet spelar en roll. Uttrycker efterfrågan på moral en mer kollektiv syn, medan att uppleva behov av ledarskap uttrycker synen att individen skapar tidens anda? Dels återverkar moral och ledarskap på just dessa sammanhang. Orsakssamband blir otydliga, emedan återkopplingar och dialektiska processer istället framträder.  Kan brytningstider ge osäkerhet, som i sin tur skapar längtan till säkerhet. Denna längtan tar sig uttryck i efterfrågan på moral och tydligt ledarskap. Samvarierar efterfrågan på moral och ledarskap? Är sambandet mellan etikdiskussion och ledarskap beroende av tidens anda? Har detta haft skönjbara konsekvenser på idealbildning om moral och ledarskap?  3, Att övervinna den bräckliga människa - hur bli en mobil cyborg I synnerhet unga vill vara mobila och använda mobiltelefon, och ha tillgång till e-post var som helst. Att kunna ta emot hela världen i mobilen, oavsett var i världen de befinner sig är en dröm.  Implantat är inte längre bara hjälpmedel för handikappade. Människa och maskin korsas i allt fler fall. Den som får apparatur inplanterad i sin kropp blir till produkt av mänskligt förnuft istället för en produkt av naturen och naturliga processer. Människor blir ett bland andra föremål som kan slitas och slängas i konsumismens era. När vi i allt fler fall bär tekniken inom oss finns inte plats för den som ställer sig skeptisk inför teknik. Det skulle innebära att genomgripande ifrågasätta den existensen hon som cyborg blivit konstruerad till.  Jag vill öka vår förståelse av hur människan påverkas av att ha tillgång till teknik som gör henne mobil. Vad händer när vi bygger in teknik i oss? Jag studerar hur sådan intim närhet till teknik påverkar människans självuppfattning. Reklam för teknik som ökar människors mobilitet kan analyseras för att undersöka vad företag försöker appellera till hos konsumenten. 4, Den svenska romantiken som modernitetskritik Min idé är att behandla det tidiga 1800-talets svenska romantik som en reaktion på och kritik mot hur det traditionella samhället rör sig i riktning mot moderniteten. Jag vill lyfta in kontexten, tidsandan, för att förstå romantiken som en motrörelse. Det rör sig om en anstormande industrialism som hotar den av romantikerna idealiserade, föregivet orörda, naturen, ställer landsbygden i skuggan av den tilltagande urbaniseringen och hur etablerad religiositet störs av tilltagande liberalism och vetenskapernas avmystifiering av världsbilden.  För en romantiker som Atterbom är naturen besjälad, och för hans kolleger bland fosforisterna med honom. Denna positiva syn på naturen förmedlades av Schelling. Atterbom framförde en ljusare natursyn än en mer svartsynt romantiker som Stagnelius gjorde. Atterbom uppskattade, som panteistiskt influerad, naturen. Enligt honom uppvisar den det mystiska, ursprungliga gudaväsendet. För Stagnelius symboliserar naturen främst ett avfall från en högre, tidigare existens. Romantiken kan ge intryck av att vara en senväg i mänsklighetens utveckling mot en allt klarare uppfattning av världen och avfärdandet av förmoderna föreställningar. Jag anser ändå att den svenska romantiken uttalade åtskilligt av intresse även för vår tid. Romantiken är angelägen att studera eftersom den helhet naturens kretslopp står för är lockande för många i dagens allt mer rörliga värld. Många anser sig bli mer sanna i naturen, utan andra människor. Flertalet svenskar upplever ett behov av något som människan inte skapat. De uppfattar naturen som andlig och ägnar den sin religiositet. Romantiken är på så sätt en ännu aktuell föreställning.  Material blir romantikernas egna skrifter, litterära liksom teoretiska. Till detta kommer texter som uttrycker den romantiska erans tidsanda, samt vår egen tids sekundärlitteratur om romantikens tid. Senare tiders modernitetskritiker, såsom Zygmunt Bauman och ekologiska rörelser är intressanta som fortsättningar på den romantiska kritiken.  5, Hjalmar Söderberg och Thomas Mann - puritanska tendenser i borgerlig moraluppfattning i Sverige och Tyskland före första världskriget.  Puritanismen är en viktig, men hittills försummad, pusselbit till att förstå svenskt samhällsliv av idag. Puritanism är en form av asketisk protestantism, men begreppet används också i utvidgad betydelse som ett paraply för olika riktningar av protestantism, och även för ickereligiösa företeelser. Puritanismen kan skildras som industrisamhällets och den tidiga välfärdsstatens moral. Max Webers och Ronny Ambjörnssons beskrivningar av puritanism under olika epoker är viktig sekundärlitteratur om puritanismens kulturella betydelse.  Puritanismen trängde ut känslor ur det moderna livet för att främja ideal som effektivitet och rationalitet. En saklig livsföring präglad av ett ointresse för livets goda, där penningförvärv prioriteras. Kring sekelskiftet 1900 var Tyskland Sveriges viktigaste kulturella förebild. Därför blir det intressant att jämföra puritanska inslag i Tyskland och Sverige. Pietism och herrnhutism är tyska varianter av anglosaxisk puritanism, och blev en del av svenskt samhällsetos. Skilsmässor och otrohet skulle vara frågor att behandla, liksom synen på hemmet och familjen, avlande, innerlighet och känslor.  Valet skulle bli att undersöka hur moral och puritanska värderingar skildrades i skönlitteratur i Sverige och Tyskland före första världskriget. Frågan vilken betydelse puritanska ideal hade i enskilda, litterära gestalters liv behandlas. Intressant är såväl slentrianmässiga eller medvetna val av en livsföring i puritansk efterföljd, som hur puritanismen varit en omgivande norm enskilda individer reagerat mot.  6, Revolt på låtsas - hur reklamen kommersialiserar antikapitalistiska värderingar "Anti" har blivit mainstream". Antikapitalistiska attityder kommersialiseras. Förra månadens revolt är snart en trend. Att revoltera mot traditionen har blivit en vana. Provokationen har som modernismens andra favoritåtbörder och formelement föråldrats och stelnat till innehållslösa poser. Motkulturen från 1968 om fri kärlek och fred på jorden, och att motsätta sig auktoriteter och hierarkier blev del av mainstream-kulturen. Retorik från motkulturer blandas med affärskoncept. Marknadskrafterna är receptiva och förmår sluka nya alternativ. Ett nytt klädmärke kan hitta den kommersiella nisch som fyller ungdomsupprorets plats, och släcker den gnista som i ett förkapitalistiskt land hade flammat upp i en studentrevolt. En trend som blir populär slutar attrahera avantgardet och löses upp. Revoltkänslan förlorar sin kraft att förändra och ger istället köpkraft. Marx hade med andra ord helt fel om var revolutioner sker. Revolutioner kan ske överallt utom i det kapitalistiska samhället. När kommersialismen drivits så långt är uppror omöjligt.

Translation - abridged Pågående forskning Min doktorsavhandling Avhandlingen i tidningar, radio och tv artiklar biografi länkar elpost